PAMs Selin: Regeringen bedrog arbetslösa och löntagare - grunderna för konkurrenskraftsavtalet skrotades
Servicefacket PAMs ordförande Ann Selin betonar att aktivitetsmodellen för utkomstskyddet, som riksdagen godkänt, försvagar de arbetslösas ställning. Detta är enligt Selin helt och hållet mot de målsättningar man kommit överens om i konkurrenskraftsavtalet.
Selin anser att hela aktivitetsmodellen är tvivelaktig, eftersom konkurrenskraftsavtalet accepterades därmed under de premisser att utkomstskyddet inte skärs ner.
– Jag skulle gärna påminna statsminister Sipilä och hela regeringen om att den främsta orsaken till varför PAM våren 2016 beslöt att ge sig in i konkurrenskraftsavtalet var den att man inte försämrar de arbetslösas ställning. Vi upplevde då att genom att acceptera konkurrenskraftsavtalet kan vi förebygga marginaliseringen i sahället och trygga de arbetslösas ställning, som sedan tidigare är svag, konstaterar Selin.
I konkurrenskraftsavtalets bakomliggande aspekter som förespråkade en acceptering av avtalet blev löftet från landets regering det avgörande. Regeringens löfte var att planerade nedskärningar i utkomsskyddet glöms bort.
– Löntagarna hade en stark önskan om att försvara de arbetslösas ställning och därför godkändes förlängningen av arbetstiden som en del av konkurrenskraftsavtalet. Vi drog vårt strå i stacken på det här sättet. Nu återstår frågan om hur regeringen och arbetsgivarna tänkt hålla sina löften?
Talkoarbetet är inte ömsesidigt om inte alla deltar. Så ser det här nu ut som, kristiserar Selin.
Enligt Selin är aktivitetsmodellen ett exempel på ojämlik och olikvärdig politik som saknar geniuna sysselsättningsfrämjande verkningar.
Utöver att de arbetslösa utarmas till följd av den godkända lagen så försvårar aktivitetsmodellen de personers ställning som redan finns till förfogande för arbetsmarknaderna.
– Uppföljningen av aktivitsformer gäller även permitterade. Det är absurdt att en arbetstagare med ett arbetsförhållande som är i kraft tillsvidare, måste bevisa sin egen aktivitet då permitteringen pågår längre än 65 dagar. Detta ökar på byråkratin och är bara ett exemepel på aktivitetsmodellens fallgropar.
Jag tror att detta kommer att försvåra arbetstagarnas liv och företagarnas verksamhet, konstaterar Selin.