Revideringen av upphandlingslagen bör påskyndas

Det förekommer alltför många underbetalda arbetstagare i helt vanliga anställningsförhållanden. Det har blivit tydligt genom de tvister som har kommit till PAM. Under åren har vi hjälpt polisen att utreda omfattande brottsmål genom att räkna arbetstagares löner som saknas samt samarbetat med arbetsskyddsmyndigheter vid ett antal olika tillfällen. Vi har arbetat med olika organisationer och samfund för att eliminera arbetskraftsexploatering och i stort sett för att bekämpa den grå ekonomin. Baserat på vår erfarenhet har vi föreslagit ändringar i lagstiftningen ur olika perspektiv för att skärpa företagens ansvar och förbättra anställdas status. Och vi har pressat på upphandlingslagen i flera år.

Senast genomfördes en mer omfattande revidering av upphandlingslagen för ungefär fem år sedan. Vid den tiden hade EU:s upphandlingsdirektiv förnyats och alla länder var tvungna att ändra sin nationella lagstiftning så att den grundar sig på direktivet. Om alla möjligheter i EU-direktivet hade tagits i bruk i Finland hade det varit möjligt att mer effektivt utrota den exploatering av anställda som redan rådde vid den tiden. Det skulle ha lyckats genom att göra några enkla lagändringar. Detta var inte av intresse för den dåvarande regeringen, även om grovt arbetskraftsutnyttjande redan hade påvisats.

"Till och med de allvarligaste överträdelserna hanteras inte eftersom de resurser som tilldelats för övervakning är för små."

Tiden har visat att man borde ha gjort annorlunda ändringar i det skedet. Nästan regelbundet får vi läsa om överträdelser på arbetsmarknaden, som kräver nya sätt att agera och ingripa för att förhindra och förebygga dessa, men därtill även en revidering av upphandlingslagen samt resurser så att man kan övervaka hur lagen följs.

En ny upphandlingslag behövs nu

Lagen om offentlig upphandling måste revideras för att kunna rensa bort arbetskraftsexploatering mer effektivt, särskilt inom underleverantörskedjor inom det offentliga. En av de mest effektiva ändringarna av upphandlingslagen skulle vara att göra de specifika villkoren i avtalet med avseende på uppföljning av arbetslagar och kollektivavtal också obligatoriska i avtal med även icke-statliga aktörer. Således skulle ett brott mot arbetslagar och kollektivavtal också bli ett brott mot ett upphandlingskontrakt. Detta skulle ge serviceleverantören större chans att förlora kontraktet och / eller medföra en högre risk för ekonomisk sanktion.

I kommunerna gör ett stort antal offentliga upphandlingar. Därför bör man också se till att öka kommunernas upphandlingskunskaper och göra upphandlingen mer systematisk. Den årliga volymen av offentlig upphandling i Finland är cirka 35 miljarder euro. Problemet med upphandlingsprocessen är särskilt övervakningen av gjorda avtal. För närvarande ingriper man inte ens i de allvarligaste överträdelserna eftersom de resurser som tilldelats för övervakning är för små för såväl upphandlande myndigheter, regionala myndigheter och entreprenören. I Finland har inte konkurrensmyndigheten befogenhet, såsom i Sverige, att övervaka genomförandet av upphandlingslagstiftningen med hänsyn till förverkligandet av sociala, dvs. sociala och ekologiska mål.

Den nuvarande upphandlingslagen tillåter användning av underleverantörer. Krav på alla underleverantörer och detaljerad information om underleverantörskedjor skulle öka den operativa insynen, främja arbetssäkerheten och bekämpa den grå ekonomin. Att ta hänsyn till denna utgångspunkt i reformen av upphandlingslagen skulle också ge kommunerna stöd för att genomföra ansvarsfull upphandling.