Kontakt må-fre

Vänligen notera att PAM:s och a-kassans telefontjänster är upptagna särskilt på morgnarna. Du hittar svar till många frågor på vår webbplats.

MEDLEMSKAPET, ANSLUTNING, ANSTÄLLNINGSFRÅGOR

030 100 640 vardagar kl. 10-14

A-KASSAN

020 690 211 vardagar kl. 10-14

Arbetslivet - 14.01.2019 klo 10.50

Safariföretagen har blivit professionella, men arbetet är fortfarande säsongsbetonat

Sanna Heinonen arbetar i Rovaniemi som safariguide. Detta är hennes första säsong. Bild: Kaisa Sirén

Safariguiderna i Lappland, däribland även Sanna Heinonen, tar sina utländska kunder iväg till ren- eller huskygårdar eller ut på snöskovandringar. Denna bransch har vuxit kraftigt och samtidigt blivit mer professionell, men arbetet är fortfarande säsongsbetonat.

Detta är första vintern som safariguiden Sanna Heinonen, 34, arbetar vid Lapland Safaris på verksamhetsstället i Rovaniemi. Hon har tidigare arbetat som sömmerska och som företagare inom familjedagvården. Förra våren fick hon sitt tredje yrke då hon tog sin examen inom turismbranschen.

Hon är sällan tyst någon längre stund. Och det går ju fint, eftersom safariguidernas arbete faktiskt går ut på att ”berätta sagor” och måla upp en julhistoria för turisterna som anländer med sina charterflyg. När safariguiderna tar ut sina kunder på utfärder, kanske till en rengård för att klia renarna bakom öronen, visar de vägen för resten av gruppen där de åker hon först i raden av snöskotrar på väg till utflyktsmålet.

”Mina arbetskläder är ibland en vinterjacka och vadderade byxor, ibland en tomtedräkt”, berättar Heinonen.

Safariguiden är även en person som berättar anekdoter. Man kan ta sig en skön pratstund till exempel när man sitter vid elden. Bild: Kaisa Sirén

”Personer som är alltför seriösa lämpar sig inte för detta jobb”, säger Heinonen. Helt klart ska man också vara språkkunnig, eftersom 99 procent av kunderna är utlänningar.

Enligt Heinonen kräver detta arbete gott om inlevelse och flexibilitet.

”På morgonen kan man inte alltid veta hur kvällen slutar.”

Företaget har ett veckoschema, men under dagens lopp tillkommer kanske fler utfärder, medan andra faller bort. Heinonen menar att safariguidens arbete faktiskt kan komma som en chock för dem som är vana vid regelbundet arbete dagtid.

Safariföretagen har vuxit

Turismbranschen har blivit större under de senaste åren, liksom även branschen för safariföretag. Turisterna vill ha nya upplevelser och därför behöver de guider och program. Många längtar ut i naturen men vågar inte ge sig iväg på egen hand och lämna de invanda stigarna och ströva ut i ödemarken.
PAM:s ekonom Olli Toivanen har tittat på cirka hundra företag inom området safari och äventyrsturism och utrett hur omsättningen utvecklats hos dem.

”Tillväxten var totalt 20,6 procent mellan 2016 och 2017”, säger Toivanen.

Enligt honom tyder detta på att det var ett exceptionellt bra år för turismen 2017. Äventyrsturismen blomstrar, i synnerhet i Lappland.

Risto Vuento och Rami Korhonen i redskapslagret. Bild: Kaisa Sirén

Risto Vuento, som är huvudförtroendeman i koncernen Lapland Safaris, väntar sig att den pågående säsongen ska bli en ”hypervinter”.

”Förra vintern var redan superbra”, säger Vuento.

Enligt koncernens operativa chef Rami Korhonen är förklaringen till att branschens omsättning växer med flera tiotals procent att det finns ett ökat intresse för Lappland bland utländska turister. Lappland anses vara tryggt och samtidigt exotiskt.

Branschen har blivit mer proffsig

Huvudförtroendemannen Vuento, som avslappnat står och småpratar med oss, har arbetat inom branschen i 25 år. Under denna tid har han sett att safariföretagen, eller programservicebranschen, har blivit mer proffsig.

”Alldeles i början kunde jag ha ett par små uppdrag per vecka, men nu jobbar vi däremot oavbrutet medan säsongen varar. Den sista kvällsturen, där vi åker iväg för att jaga norrsken, slutar vid halv ett på natten”, säger Vuento.

”Till en början fick man jobba om man orkade driva runt i närheten av företaget så att man regelbundet kunde gå in där och be om fler uppdrag. Lönerna utbetalades delvis i kontanter. Det var alltid en lång kö av guider som ringlade sig runt verkställande direktörens rum”, minns Vuento när han berättar om hur det var i ett av dessa företag.

Enligt chefen Rami Korhonen finns det ytterligare ett tecken på att branschen blivit mer proffsig, nämligen att det under de senaste åren har utfärdats myndighetsbestämmelser om arbetssäkerhet och dokumentering av arbetet. Inom mer traditionella branscher har sådana bestämmelser redan under en lång tid varit en vardaglig företeelse.

Ett nytt fenomen är delningsekonomin, som även förekommer på annat håll inom turismbranschen. Nu finns det privatpersoner som erbjuder utfärder åt turisterna till exempel på samma plattformar där de också marknadsför AirBnB-övernattningar. Eftersom privatpersoner inte omfattas av myndighetstillsyn när de erbjuder sina tjänster, finns det en allmän oro över att det blir allt vanligare med dubbla regelverk.

Här tar man avstånd från nollavtal

Bristen på arbetskraft inom turismbranschen i Lappland är ett hett samtalsämne. Här har man svarat mot utmaningarna genom att åtminstone förbättra arbetsvillkoren.

Vid Lapland Safaris är det nämligen nytt för denna säsong att man inte längre erbjuder de anställda nollavtal, utan garanterar dem ett visst antal timmar. De anställda vet också i förväg när de kan ta ut sina lediga dagar. En bra modell som andra företag inom denna bransch skulle kunna kopiera är kvälls- och nattilläggen, som koncernen är först ut med efter att ha avtalat om detta på lokalt plan. Detta skedde under förra säsongen.

.

Risto Vuento anser att det bästa sättet att förbättra situationen för dem som jobbar inom safaribranschen i Lappland är att se till att arbetet och anställningsförhållandena räcker året runt.

”Det finns fortfarande inte riktigt någon sommarturism här, och då framhäver jag ordet sommar. Men en vacker dag blir det nog så”, förutspår Vuento.

Enligt Rami Korhonen har Lapland Safaris haft relativt gott om arbetssökande under denna säsong. Bland dem är redan över hälften utlänningar.

”Inom turismbranschen anses vårt företag vara en mer exotisk arbetsplats. Vi får fler ansökningar än de företag som söker kockar och servitörer”, bedömer Korhonen.

Även om allt är bra ställt på denna arbetsplats, hör man förstås också fortfarande andra typer av historier om arbetsförhållanden inom safaribranschen.

Tjänster från underleverantörer

I Lappland fortsätter säsongen från slutet av november till mitten av april, men högsäsongen är fortfarande förvånansvärt kort.

”Hälften av årets omsättning kammar vi in under december månad”, säger Korhonen.

Högsäsongen märks även på antalet anställda. I december arbetar 650 personer i företagets tjänst, medan cirka 70 personer arbetar där hela året runt. Upplevelsepaket byggs upp i samarbete med andra, vilket innebär att också grannföretagen får mer jobb. När guiden från Lapland Safaris tar en turistgrupp till ett ställe där man kan få se huskyhundar eller renar, så är ju dessa djurfarmer också separata företag.

”Tjänster som vi köper av underleverantörer utgör hos oss 40 procent av omsättningen”, beskriver Korhonen.

Säsongsarbetarna får ändå i sinom tid packa sin resväska igen. Sanna Heinonen kommer ursprungligen från Pyhäjoki, som ligger längre söderut från Uleåborg. Hennes säsong i Rovaniemi varar i fem månader. Hon är mamma till ett barn och har tänkt hitta något annat säsongsarbete inför sommarsäsongen.

”Under förra sommaren var jag klätterguide i en äventyrspark, och därför kommer jag antagligen att söka något liknande jobb även nästa sommar.”

Programservicebranschen är viktig

På safari- och vildmarksguider tillämpas programservicebranschens kollektivavtal, som ingåtts mellan PAM och arbetsgivarförbundet MaRa. Inom förbundet kallas safariföretagen därför ofta programserviceföretag.

Med termen programservice avses emellertid allmänt taget en mer omfattande helhet där det handlar om att betjäna turister. I programservice ingår således förutom safariföretag bland annat även skidcenter, golfbanor, nöjes- och temaparker, rekreationsverksamhet, djurparker, bastur och solarier.

”Programservicens andel av omsättningen i turismens kärnkluster är 28 procent, medan övernattningarnas andel är 17 procent och restaurangservicens andel är 55 procent”, säger Susanna Jänkälä, som är branschchef för turism vid arbets- och näringsministeriet.

Jänkälä anser att programservicen har en viktig roll inom turismen. Turisterna kommer inte till Finland enbart för att övernatta här, utan de vill ha nya upplevelser. I synnerhet naturbaserad turism är en växande trend. Inom detta område använder utländska turister programservicen på ett annat sätt än inhemska turister.

”Finländare kan gå ut i skogen på en promenad på egen hand. För personer som kommer från en annan kultur behöver också en kort utfärd ut i naturen kommersialiseras till en form av programservice.”

År 2017 fanns det 6 300 företag som hade verksamhet med koppling till turism. I dessa företag fanns det cirka 11 800 anställda. Dessa siffror utgjorde en liten ökning jämfört med år 2016. Omsättningen var 2,7 miljarder, jämfört med 2,6 miljarder året innan.

Enligt Visit Finland var andelen utländska turister som övernattade i Finland i oktober 6,0 procent större än året innan. I Lappland var tillväxten 10,5 procent.

 

Nyheter