Sekretessavtal får aldrig hindra att problem tas upp på arbetsplatser
Vilken är praxisen kring sekretessavtal på arbetsplatser? Kan arbetsgivare be anställda att underteckna sekretessavtal som innehåller hot om böter eller rättsliga åtgärder? Vilka regler finns det för att ingå sekretessavtal?
Sekretessavtal används typiskt inom IT- och finanssektorn och på arbetsplatser där det behandlas mycket känslig information. Inom servicebranscher ingås sekretessavtal relativt sällan.
Enligt jurist Julia Jeganova på PAM har anställda en stark lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare under anställningen redan enligt lag. Om detta bestäms bland annat i arbetsavtalslagen och strafflagen.
”Enligt lojalitetsplikten är anställda skyldiga att hålla hemlig information som kan skada arbetsgivaren och beakta arbetsgivarens intressen också på fritiden. Därmed ska anställda undvika allt som strider mot ett agerande som rimligen kan förväntas av anställda i deras position”, berättar Julia.
Särskilda sekretessavtal ingås ibland då anställda behandlar arbetsgivarens eller dennes kompanjoners ekonomiskt viktiga konfidentiella uppgifter. Sådana affärs- eller yrkeshemligheter kan vara bland annat arbetsmetoder, dataprogram, produktionsmängder och kundregister. En affärs- eller yrkeshemlighet ska dessutom objektivt vara viktig för arbetsgivaren.
”Det finns inte hinder för att ingå avtal om tystnadsplikt under anställningen men sekretessavtal ingås ofta också då det inte ens är nödvändigt”, noterar Julia.
Orimligt avtalsvillkor kan jämkas i medling eller rätten
Ett undertecknat bindande sekretessavtal kan inte hindra anställda att ta upp problem som uppstått på arbetsplatsen.
”I vissa situationer måste det bedömas huruvida avtalet strider mot god sed och ställa det i relation till den yttrandefrihet som tryggas i grundlagen. Om eventuella problemsituationer lönar det sig dock att i första hand diskutera med arbetsgivaren.”
Julia Jeganova anser till exempel ett avtalsvite på 10 000 euro vara ganska stort inom restaurangbranschen.
”Fast avtalet i princip är bindande kan avtalsvitet jämkas i medling med stöd av rättshandlingslagen”, påpekar hon.
Bedömningen kan bland annat bero på ställningen för arbetstagaren och hur mycket den information som ska hållas hemlig enligt avtalet påverkar företagets affärsverksamhet ekonomiskt.
”Ett avtal ska också helst innehålla exempel på vad för slags uppgifter arbetsgivaren vill skydda”, resonerar Julia.
Efter anställningen ska anställda dock ha rätt att utnyttja de färdigheter och erfarenheter de fått under anställningen för att säkra sin utkomst.
”Det lönar sig alltid att vara på sin vakt då arbetsgivaren vill att du ska underteckna ett sekretess- eller något annat avtal som bifogas arbetsavtalet. Du kan fråga varför och låta förbundet granska avtalet”, rekommenderar Julia.
uutisen-teksti: Marie Sandberg-Chibani