Söckenhelger ur egen ficka

Nyårsdagen, långfredagen, självständighetsdagen och många andra helgdagar är avlönade lediga dagar för största delen av finländarna. Samtidigt som de anställda inom många andra branscher njuter av de lediga dagar som söckenhelgerna innebär, omfattas vissa aldrig av denna förmån. En av dem är städaren Riina Erimäe, 48, som är anställd med timlön.  

Erimäe kommer ursprungligen från Tartu och har arbetat som städare i över 15 års tid. För henne är det viktigt att ta väl hand om sina städobjekt. Detta märks också hos kunderna, som varit nöjda med resultaten av Erimäes arbete. För närvarande sköter hon om städningen i K-Supermarket i Nastola.

”Jag tycker om mitt arbete och skulle inte vara beredd att byta”, säger Erimäe.

Hon medger dock att det ibland är tungt. Då en stor del av Erimäes fritid går åt till att återhämta sig från arbetet, skulle en ledig dag som en söckenhelg innebär vara av stor betydelse för henne.

Deltidsanställda utan avlönad ledighet

Söckenhelgsersättning innebär att den anställda får lön för söckenhelgdagen, även om hen inte är på jobb. Enligt fastighetsservicebranschens kollektivavtal ska en anställd få ersättning då söckenhelgen hade varit en arbetsdag för den anställda enligt arbetsskiftlistan, men kundobjektet är stängt på grund av helgen och arbetsgivaren inte anvisar något ersättande arbete.

Enligt Statistikcentralen (2020)  är cirka 39 procent av hem-, hotell- och kontorsstädarna anställda på deltid. De arbetar oftast med timlön. Då samhället i allt högre grad är öppet under årets alla dagar, behövs städarbete allt oftare också under helgerna.

En deltidsanställd som arbetar under en söckenhelg får förhöjd lön för de timmar hen arbetar, men får annars ingen nytta av söckenhelgen. Å andra sidan ordnas arbetstimmarna för många deltidsanställda ofta så att de aldrig infaller på en söckenhelg.

I praktiken blir en stor del av städarna helt utan nyttan som söckenhelgerna för med sig, det vill säga avlönad ledighet.

”Beräknat på årsnivå innebär detta att städarna blir utan söckenhelgsersättning upp till åtta dagar i året”, säger PAM:s avtalsexpert Jarkko Viitanen.

Han tycker det är orättvist att de avlönade ledigheterna inte gäller alla på ett jämlikt sätt.

”En anställd med månadslön förlorar inte sin inkomst även om hen inte är på jobb under söckenhelgen. Hen får samma lön i alla fall, till skillnad från dem som arbetar med timlön. En söckenhelg förkortar dock nödvändigtvis inte månadens arbetstid, utan arbetstimmarna för söckenhelgen görs under månadens övriga dagar”, berättar han.

Utmarsch för söckenhelgsersättningar

Diskussionen om söckenhelgsersättningar blev aktuell förra sommaren då Lassila & Tikanoja, som tillhandahåller städ- och fastighetsservicetjänster, ensidigt ändrade den överenskomna och etablerade praxisen i företaget så att en arbetstagare inte längre skulle få ersättning för arbetsskift som infaller på en söckenhelg.

Istället skulle arbetstagaren kompensera timmarna som infallit på söckenhelgen under den utjämningsperiod som användes i företaget, dvs. genom att utöver de ”normala” arbetstimmarna dessutom göra söckenhelgens timmar – med normal timlön.

Om ett arbetsskift enligt arbetsskiftlistan inföll på en söckenhelg och företaget höll stängt den dagen, hade tidigare många anställda vid L&T fått ha en ledig dag och söckenhelgsersättning hade betalats ut för dagen. Nu hotade förskjutningen av arbetstimmarna till en annan tidpunkt under den utjämningsperiod som företaget använde sig av att sluka söckenhelgsersättningarna.

Uppretade av förändringen som arbetsgivaren tillkännagivit marscherade de anställda ut, varefter L&T gick med på att betala ut söckenhelgsersättningar för midsommaren. Under hösten samlades företagets representanter och huvudförtroendemännen för att behandla ärendet och uppnådde ett avtal om att fortsätta med söckenhelgsersättningarna fram till slutet av året. Deras öde är dock fortfarande öppet för nästa år.

”Detta har visat att man inte kan ta söckenhelgsersättningen som en självklarhet”, säger Erja Killström, huvudförtroendeman vid L&T.

Ändringar i kollektivavtalet önskas

Hur de helgdagar som infaller på en vardag påverkar arbetstiden och de ersättningar som betalas ut till arbetstagaren har avtalats om i fastighetsservicebranschens kollektivavtal. Enligt PAM:s avtalsexpert Jarkko Viitanen vore det viktigt att få en ändring på detta i den kommande avtalsrundan.

”Problemet är att en söckenhelg enligt kollektivavtalet inte är en dag som kan jämställas med arbete, dvs. den förkortar inte arbetstiden. Kan det vara så att vi i Finland har en bransch där det är möjlighet att helt kringgå söckenhelgerna – såsom man nu håller på att göra i fallet med L&T?” frågar han.

Viitanen har varit med i en arbetsgrupp som grundats av PAM och arbetsgivarförbundet Fastighetsarbetsgivarna rf. Syftet med gruppen har varit att dryfta alternativa lösningar för att förbättra situationen.

”Vi föreslog ett sätt att betala ut söckenhelgsersättning som är i allmänt bruk inom andra branscher, men tyvärr fick vi inget gensvar från arbetsgivarsidan för att föra dessa vidare”, berättar han.

När kollektivavtalsförhandlingar igen blir aktuella inom fastighetsservicebranschen nästa vinter har PAM som målsättning att söckenhelgsersättningarna ska gälla alla anställda inom fastighetsservicebranschen i proportion till arbetstiden.