Sommarjobbare ska få en introduktion i arbetet

Arbetarskyddslagen ålägger arbetsgivarna att ge arbetstagarna tillräcklig introduktion i sina nya arbetsuppgifter. Det är särskilt viktigt att unga arbetstagare som inleder sin yrkeskarriär får en introduktion i arbetet. På sommaren finns det många arbetstagare som är under 18 år gamla och som för första gången går ut i arbetslivet. De har inte nödvändigtvis kunskap om allmänna frågor som hänger ihop med anställningsförhållandet eller arbetet. Introduktionen i arbetet är början på allt. Beroende på företaget kan introduktionen genomföras antingen av en förman eller av någon annan person.

”Vi vid PAM hoppas att varje ung person ska få utföra sitt arbete så att det känns bra efteråt och att de får en positiv bild av servicebranschen. Ett sommarjobb kan vara viktigt för många unga, samtidigt som de funderar på vad de ska arbeta med i framtiden”, säger Erika Kähärä, som är PAM:s arbetsmiljöexpert.

Oavsett inom vilken bransch du arbetar är det viktigaste för själva arbetet att någon i samband med introduktionen lär ut de nya arbetsuppgifterna.
”Om du till exempel ska sitta vid kassan, så ska någon ge dig en introduktion i hur man hanterar pengar. Eller om du ska arbeta inom städbranschen, ska någon visa dig hur du använder redskapen och rengöringsmedlen. Vid vanlig städning använder man nästan inga farliga ämnen längre. Samtidigt som de berättar hur arbetet ska utföras, ska de också berätta hur det görs på ett säkert sätt, så att arbetstagaren inte skadas.”

Exempelvis vid kassan i en affär vet arbetsgivaren att arbetstagaren ska få en introduktion i hur tekniken fungerar, men arbetsgivaren glömmer lätt till exempel eventuella hot om våld och anvisningar i koppling till detta, samt hur man ska agera om någon beter sig hotfullt.

”Många säsongsarbetare har enligt PAM:s uppgifter tagit upp det faktum att de inte har fått någon handledning som helst om just detta. Delvis beror detta kanske på att det kommer in så många sommarvikarier på en gång och att man inte alla gånger har reserverat tillräckligt med resurser för detta”, berättar Kähärä.

Vid sidan om säkerhetsaspekterna behöver arbetsgivaren också ge arbetstagarna vägledning i hur man brukar agera i ett arbetsförhållande. Arbetsgivaren ska till exempel berätta om löneutbetalningsperioder och elektroniska lönespecifikationer. Arbetstiderna ska vara klara, men det är onödigt att predika alltför mycket.

”Största delen av de unga vet att de ska vara där i tid, om man säger till dem att arbetstiden börjar klockan 8, och så gör de faktiskt. De är smarta, läraktiga och kapabla. I många situationer räcker det att man visar den unga var han eller hon kan hitta information, och då går de modigt iväg och letar efter svar”, betonar Kähärä.

Man får inte arbeta långa dagar utan paus – och kolla också upp att arbetsställningen är korrekt

”Man ska kunna kräva pauser, men man måste också vara medveten om när man får ta paus. Och om man arbetar i sommarhettan, eller om temperaturen stiger ute eller inne, så då ska man ta paus oftare”, vill Kähärä påminna om.

Enligt Kähärä glömmer man lätt bort ergonomin, dvs. rätt grepp och korrekta arbetsställningar, även om det är A och O när det handlar om att använda arbetsredskap eller att genomföra arbetet.

Man borde i förväg diskutera igenom hur man bemöter kunder, eftersom det är en del av det innehåll som ska läras ut i kundservicearbetet. Det är ett faktum att personer som arbetar inom servicebranschen ofta råkar ut för osakligt beteende i sitt arbete. På arbetsplatserna ska det finnas klara anvisningar om hur man går tillväga om en arbetstagare råkar ut för osakligt beteende. Om det osakliga beteendet fortsätter länge, kan det leda till psykisk belastning.

”Jag kan ge ett allmänt råd: Även om kundservice innebär att man i viss mån får tolerera kundernas olika nycker och humör, så behöver man inte bara svälja allt som är osakligt. Förmannen ska i förväg visa hur arbetstagaren ska agera om kunden helt klart förolämpar och kränker arbetstagaren personligen. Man ska alltid meddela till förmannen om sådana fall förekommer”, menar hon.

Introduktionen spelar en roll om olyckan är framme

Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren eller dennes företrädare, dvs. den närmaste förmannen, bära ansvaret om det händer något tråkigt på arbetsplatsen. Enligt Kähärä kan man i vissa fall bli tvungen att reda ut ansvarsfördelningen, och i så fall dryftar man om arbetstagaren har fått någon introduktion i arbetet eller inte.

”Arbetsgivaren borde kunna ta i beaktande att unga personer råkar ut för allt möjligt, i synnerhet i sin roll som nybörjare, och då är introduktionen den bästa formen av föregripande säkerhetsarbete”.

Unga personer som är under 18 år gamla får inte heller utföra precis alla arbetsuppgifter. En ung arbetstagare som har fyllt 16 år får utföra arbetet, om man har vidtagit tillräckliga åtgärder för att arbetet ska vara säkert. 

”Man får inte ge den unga ett orimligt stort ansvar. Som ett orimligt stort ansvar kan man uppfatta till exempel sådana fall där en person som är under 18 år ensam är ansvarig för ett försäljningsställe med en stor mängd pengar i kassan. I dylika fall medför hanteringen av pengar eventuellt ett hot om våld. Detta innebär att arbetsgivaren kanske inte kan anställa alltför unga personer. Därför tar man inte in personer under 18 år på vissa arbetsplatser”, säger Kähärä.

Enligt Olycksfallsförsäkringscentralen har antalet olyckor på arbetsplatsen bland unga löntagare som är under 25 år gamla ökat en aning enligt de senaste tillgängliga uppgifterna. Statistiken visar att under sommarmånaderna 2016 (maj–augusti) skedde 5 898 olyckor i åldersklassen för unga, och året innan dess skedde 5 773 olyckor. Bland de unga är antalet lindriga olyckor kvantitativt sett störst, men med åldern ökar antalet olyckor av det mest allvarliga slaget.

”Hos de unga är anledningen oftast bristen på erfarenhet eller alternativt nonchalans, dvs. den ungas känsla av oövervinnlighet. De saknar rätt inställning till säkerhet och tar genvägar om det bara går”, menar Kähärä.

Och om man inte får någon introduktion i arbetet, så hur ska man då gå tillväga?
”Finns det någon arbetarskyddsfullmäktig på arbetsplatsen? Om svaret är ja, så kan man först kontakta arbetarskyddsfullmäktigen, och om det inte finns någon sådan person, så ska man bara modigt gå till sin förman”, instruerar Kähärä.

Nyheten uppdaterad 28.3.2019.