Sverige vill tackla ungdomsarbetslösheten – i stället för piska erbjuds tjänster för unga
Den svenska arbetsministern Ylva Johansson berättar hur man kan råda bot på arbetslösheten på Europeiska fackliga samorganisationens (EFS) seminarium i Åkersberga i Sverige.
Ungdomsarbetslösheten i Sverige var bland de högsta i hela Europa år 2014. Man beslöt att vidta åtgärder för att minska den. Bland de största utmaningarna har varit att förenhetliga de olika aktörernas tjänster och att intensifiera samarbetet.
Grundandet av DUA (Delegationen för unga och nyanlända till arbete) var ett sätt att tackla problemet. Delegationens mål är att få såväl kommunerna som statliga arbetsförmedlingar att jobba bättre tillsammans för att råda bot på ungdomsarbetslösheten. I Sverige är det främst kommunen eller staten som erbjuder arbetsförmedlingstjänster.
”Innan DUA kom till, försökte man angripa problematiken på olika sätt, till exempel så att arbetsgivaren fick betala unga lägre lön”, berättar den svenska arbetsministern Ylva Johansson.
Det visade sig ändå inte vara ett särskilt fungerande koncept.
Man bestämde sig för att kartlägga de faktorer som gör att man löper större risk att hamna i ungdomsarbetslöshet. En stor faktor är bristen på utbildning: vissa saknar helt utbildning på andra stadiet, vilket är viktigt i Sverige med tanke på sysselsättningsmöjligheterna. En annan viktig faktor var bristande kunskaper i svenska. Begränsningar i funktionsförmågan kan också vara en förklaring. Dessa var de problem som man ville bereda lösningar till.
En viktig insikt har varit att bekämpandet av ungdomsarbetslösheten kräver mycket pengar och resurser. Kommunerna har till exempel uppmuntrats att dela med sig av välfungerande modeller som bidrar till att man kan minska på arbetslösheten bland unga och invandrare. I sysselsättningstjänsterna har utgångspunkten varit att en modell inte fungerar för alla. Unga måste därmed skräddarsys tjänster som lämpar sig för just dem, eftersom det kan finnas vitt skilda orsaker till avhopp från skolan.
”Vi kan till exempel komma överens med den unga att hen jobbar två dagar i veckan och går i skola tre dagar i veckan. Det kan vara det som får den unga att hållas kvar i antingen skolan eller i arbetslivet”, säger Johansson som till vardags är matematiklärare.
Målet med sysselsättningstjänsterna är också att fånga upp de unga som löper risk för marginalisering innan deras problem blir alltför stora. Uppsökande ungdomsarbete är ett sätt att nå ut till dessa ungdomar. Det har också visat sig bära frukt, eftersom ungdomsarbetslösheten ser ut att minska i Sverige: senast låg den på en så här låg nivå år 2001.
År 2015 anlände ett rekordstort antal asylsökande till Sverige. Det har medfört till en ökad press på arbetsmarknaden och sysselsättningstjänsterna då nyanlända har behövt egna skräddarsydda tjänster.
”Dessa människor har redan många olika färdigheter innan de kommer till Sverige. En del har till exempel jobbat och haft ett yrke. Vi måste hitta sätt att ta vara på dessa färdigheter och slussa dem in i arbetslivet”, säger Johansson.
Arbetslivet är inte heller problemfritt i Sverige. Enligt Johansson ökar andelen otrygga anställningar.
”De som lider mest av otrygga anställningar är i synnerhet de mest utsatta, dvs. unga, invandrare och kvinnor”, avslutar Johansson.
uutisen-teksti: Marie Sandberg-Chibani