Sysselsättningstjänster tillhandahålls av kommunen istället för staten – tiden utvisar om försöket ger de arbetslösa mer skräddarsydda tjänster
I princip ska en arbetslös som hör till målgruppen få mer skräddarsydda tjänster, men tiden får utvisa hur det går, bedömer PAMs sakkunniga Egezona Kllokoqi-Bublaku. Bild: Eeva Anundi
Ett betydande kommunalt sysselsättningsförsök har inletts. PAMs sakkunniga Egezona Kllokoqi-Bublaku förväntar sig att servicen för personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden ska bli bättre, men tiden utvisar hur det går.
230 0000 personer får härefter tjänster i anslutning till sysselsättning från kommunen istället för från arbets- och näringsbyråerna, dvs. TE-byråerna, som lyder under staten.
Försöket är storskaligt, eftersom det omfattar omkring hälften av de arbetslösa arbetssökandena i Finland. Syftet är att utreda om personer med svag ställning på arbetsmarknaden kan hitta sysselsättning genom att erbjuda dem effektiverade tjänster och ta deras behov i beaktande på ett helhetsmässigt sätt.
Det handlar om personer under 30 år, invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål i försökskommunerna. Dessutom långtidsarbetslösa och andra som står utanför det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa.
Det över två år långa försöket genomförs i 118 kommuner, däribland Esbo, Helsingfors, Uleåborg, Tammerfors, Åbo och Vanda.
Den arbetssökande får ett meddelande från arbets- och näringsbyrån om hen omfattas av kommunförsöket.
Skräddarsydda tjänster
PAM:s socialpolitiskt sakkunniga Egezona Kllokoqi-Bublaku säger att en arbetslös som är med i försöket i princip borde kunna förvänta sig mer skräddarsydda tjänster.
”Kommunen borde nu utreda var problemen med att finna sysselsättning ligger och börja lösa dem på ett kundorienterat sätt. Men hur detta fungerar i praktiken, det återstår att se”, formulerar sig Kllokoqi-Bublaku.
Den arbetssökande hänvisas enligt behov till andra tjänster, så som studier, rehabilitering och hälsokontroller. Kommunerna har enligt Kllokoqi-Bublaku en fördel på sin sida i handledningen av den arbetslösa:
”Kommunerna känner bäst till förhållandena i den egna regionen i fråga om såväl sysselsättningsläget som andra tjänster”, funderar hon.
”Riktigt arbete och inte oavlönade aktiveringsåtgärder”
Det huvudsakliga målet är att det ska gå snabbare att hitta arbete. Sysselsättningstjänsterna har två gånger tidigare överförts på kommunerna som försök, åren 2012–2015 och 2017–2018. Enligt en färsk undersökning från Löntagarnas forskningsinstitut har dessa försök dock inte haft någon betydande inverkan på sysselsättningen.
”Kommunförsöket som nu inletts får inte grunda sig på att man i aktiveringssyfte skickar människor på oavlönad praktik och rehabiliterande arbetsverksamhet för att arbeta gratis”, säger Kllokoqi-Bublaku.
”Målet bör vara att stärka de långtidsarbetslösas kompetens och yrkeskunskap så att man på riktigt förbättrar deras möjligheter att hitta arbete på den öppna marknaden.”
Kommunförbundet och de redan nämnda sex stora städerna har följt samma linje och betonat att istället för enbart ett försök borde sysselsättningsförsöken i kommunen vara ett pilotprojekt före införandet av en ny verksamhetsmodell.
”Det här är ändå ett försök”, betonar Kllokoqi-Bublaku. Landets regering bedömer separat hur sysselsättningstjänsterna ordnas i framtiden och huruvida man i försöket hittade några nya metoder för att hjälpa arbetslösa att hitta arbete och förbättra sin kompetens.
Kommunernas betydelse ökar
Från vilken "lucka” får då en arbetslös som hör till kommunförsöket service?
”Kommunerna har inte någon gemensam modell för detta, utan varje kommun har sitt eget sätt att genomföra försöket”, säger Tanja Ståhlberg, ledande sakkunnig vid arbets- och näringsministeriet. Kommunen kan exempelvis ha flera verksamhetsställen, eller så erbjuds servicen fortsättningsvis i arbets- och näringsbyråns lokaler.
”Det mest sannolika är att den person som betjänat den arbetslösa byts ut, men visst kan det också gå så i de minsta kommunerna att den bekanta personen från tidigare betjänar en också i fortsättningen”, säger Ståhlberg.
Anställda från arbets- och näringsbyråerna flyttar över till kommunerna. Kommunerna tar också i bruk ett kundinformationssystem som är gemensamt med arbets- och näringsbyråerna.
Det är säkert att kommunernas betydelse för sysselsättningen kommer att öka under försöket som pågår fram till slutet av juni 2023:
”Kommunernas betydelse ökar markant och de får nya lagstadgade uppgifter. Förväntningarna är höga.”