Uppsägningslagen avancerar till riksdagens behandling – PAM är nöjd med förslaget
PAMs Arja Pohjola påminner om att bestämmelserna i arbetsavtalslagen utgör en helhet som alltid bör följas för att uppsägningen ska ske lagenligt.
Den länge omtvistade uppsägningslagen avancerade till riksdagens behandling. Enligt PAMs chef för juridiska ärenden Arja Pohjola skyddar motiveringarna i lagen, som utformats på trepartsbasis, från att arbetstagare sägs upp despotiskt.
Landets regering lämnade i dag till riksdagen ett förslag, den så kallade uppsägningslagen, som beretts i samstämmighet på trepartsbasis. Riksdagen behandlar lagen en gång och enligt nuvarande utsikter under remissdebatten som infaller nästa vecka. Avsikten är att den nya lagen träder i kraft i början av år 2019.
Arja Pohjola berättar att som ett resultat av trepartsberedningen beslöt man sig för att det inte görs några tillägg angående egna uppsägningsbestämmelser för små arbetsgivare i arbetsavtalslagen. Enligt Pohjola är lagförslaget en helhet som beretts grundligt, och med hänsyn till tidigare förslag har det skett en ansenlig förändring mot det bättre.
”Vid uppsägning av en arbetstagare gäller fortfarande tydliga spelregler. Varningsförfarandet och omplaceringsskyldigheten bibehålls. Likaså är förteckningen över förbjudna uppsägningsgrunder, såsom åsikter och deltagande i arbetsstridsåtgärder, fortfarande gällande. Man kan fortfarande inte säga upp en arbetstagare på grund av sjukdom, såvitt arbetskapaciteten inte avsevärt och långvarigt försämrats”, berättar Pohjola.
Hon påminner om att bestämmelserna i arbetsavtalslagen utgör en helhet som alltid bör förverkligas, för att uppsägningen ska ske lagenligt.
”Hit hör bland annat att en uppsägning i regel alltid förutsätter ett varningsförfarande eller en utredning om möjligheter till omplacering”, framhåller Pohjola.
I lagförslaget som i dag getts till riksdagen har man enligt Pohjola även korrigerat de grundproblem som existerade i ursprungsförslaget, nämligen den hårt kritiserade grundlagsmotstridigheten.
Ifall att lagen träder i kraft, blir det lättare att säga upp arbetstagare i mindre företag?
Sedan våren har en kamp mellan Sipiläs regering och fackföreningsrörelsen pågått angående uppsägningslagen. Regeringens förslag om att underlätta uppsägningar av arbetstagare i företag med 20 anställda och senare 10 anställda kritiserades kraftigt och man upplevde att förslaget utökar osäkerheten i arbetslivet och sätter arbetstagarna i en ojämlik ställning.
”Det ursprungliga förslaget om att små arbetsgivare skulle ha ett eget uppsägningsförfarande hade medfört tolkningssvårigheter, osäkerhet i rättssituationer och en ökning av tvistemålen”, påminner Pohjola.
De strikta begränsningarna som gäller antalet anställda är nu borttaget i lagförslaget men kan man i små företag även efter det här säga upp arbetstagare lättare?
”Nej, det kan man inte. Skrivningen kan ses som en precisering av befintlig praxis som används redan i detta nu”, säger Pohjola.
Pohjola berättar att även om man i det nya lagförslaget tar i beaktande antalet anställda i arbetsgivarens tjänst, bör man framhålla att helhetsbedömningen alltid är avgörande i en uppsägningssituation.
”Vid en helhetsbedömning beaktas brottets karaktär och tyngd, arbetstagarens ställning, förhållandet till gärningen, arbetets natur och arbetets specialegenskaper. Om man jämför med nuläget beaktar det nya lagförslaget arbetsgivarens storlek i sådana fall där följderna av arbetstagarens förkastliga handlingssätt blir proportionellt större för arbetsgivaren till följd av arbetstagarens beteende.”
”I praktiken förblir de små företagens möjligheter att säga upp arbetstagare på personrelaterade grunder rätt begränsade framöver”, konstaterar Pohjola.