”Vi kan dra nytta av varandras erfarenheter”
De nordiska handelsfackena samlades till möte i Helsingfors för att dela erfarenheter och för att diskutera handelns framtid i Norden och den gröna digitala omställningen.
Servicefacket PAM stod värd för Nordiska handelskommitténs årsmöte 27-29.6.2022. Nordiska handelskommittén är en nygammal samarbetsorganisation som grundades förra året då två fackliga samarbetskommittéer gick samman.
”Vi har liknande utmaningar i de olika länderna och genom samarbetet kan vi dra nytta av varandras erfarenheter i olika frågor. I någon fråga har man kommit längre i ett land och i en annan fråga i ett annat land. Så vi kan hjälpa varandra genom att dela erfarenheter och idéer om lösningar”, säger Linda Palmetzhofer, ordförande för Handelsantälldas förbund i Sverige och ordförande för Nordiska handelskommittén.
”Den stora andelen deltidsarbete inom handeln är en fråga som är aktuell i alla de nordiska länderna”, berättar PAM:s avtalsexpert Sirpa Leppäkangas. ”Det är en fråga som vi i Finland främst tacklat bl.a. genom att driva timgranskningen i handelns kollektivavtal, medan man i Norge försöker lösa det lagstiftningsvägen.”
Palmetzhofer är glad för att man kunde mötas i person igen.
”Att träffas i person är något helt annat än att ha digitala möten. Facklig verksamhet och samarbete handlar om relationer, och det är svårt att skapa digitalt. Det är viktigt att kunna lära känna varandra och för det måste man kunna träffas och ha kaffepauser då man umgås.”
Grön digital omställning gemensam utmaning
Partssamtal förs även på nordisk nivå. I samband med Nordiska handelskommitténs årsmöte samlas man till en gemensam diskussion med arbetsgivarförbunden i Norden.
PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen öppnade diskussionen med att konstatera att även om fackföreningarna och arbetsgivarorganisationerna är motparter i kollektivavtalsförhandlingarna, så går det dagliga samarbetet ut på att hitta lösningar tillsammans.
Temat för årets diskussion var den gröna digitala omställningen inom handeln i Norden. Diskussionen inleddes med ett inlägg av biträdande professor Elina Närvänen.
”Digitaliseringen är inget nytt för anställda inom handeln, man har alltid legat i framkant i Norden”, påminde Palmetzhofer.
Den teknologiska utvecklingen, förändringarna i konsumentbeteende och kravet på ekologisk hållbarhet innebär att jobben och kompetenskraven inom handeln förändras. Rutinarbete automatiseras och det skapas nya högkompetensjobb inom IT, men den mänskliga servicen och kundkontakten består och kan till och med få allt större betydelse.
Rönni-Sällinen ser att hållbarhet och samhällsansvar med satsningar på kvalitet och service kan vara en konkurrensfördel för finska företag.
”Men stor fråga som vi behöver lösa är hur man ordnar utbildning så att de som jobbar inom handeln idag hittar sin plats i framtidens handelsbransch, och vilken skyldighet arbetsgivarna har för omskolning och fortbildning”, säger Rönni-Sällinen.
Ett lyckat exempel är hur man fortbildade anställda för att jobba på Coops automatiserade logistikcentral i Norge. Den lokala förtroendemannen hade en central roll i att företaget valde att satsa på sina anställda, istället för att säga upp och nyanställa.
Se video (på nordska) om hur det gick.
uutisen-teksti: Hildur Boldt