Vid sidan av de nya coronarestriktionerna behövs bättre stöd för arbetstagarna
Coronapandemin har inverkat på väldigt olika sätt detaljhandeln.
Inom detaljhandeln och konsumenttjänsterna finns det nu en risk för en enorm våg av permitteringar ifall begränsningarna i rörelsefriheten genomförs. Därför bör man snabbt besluta om ett stöd som utbetalas till företag och som kan hjälpa att undvika permitteringar, kräver styrelsen för Servicefacket PAM.
Regeringen håller på att förbereda begränsningar i rörelsefriheten och fortsatta restriktioner för restauranger. I praktiken kan begränsningar i rörelsefriheten inom vissa branscher innebära en situation som motsvarar en nedstängning. Sådana branscher är till exempel specialhandeln och personliga tjänster, så som frisörsalonger, beroende på hur begränsningarna i rörelsefriheten genomförs.
”Om kunderna inte kan besöka affären fysiskt, är verksamheten i praktiken förhindrad”, beskriver PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen.
I en sådan situation kan vi förvänta oss en enorm tillväxt i antalet permitterade.
”Nu borde man snabbt, redan före restriktionerna införs, förbereda stödformer med vars hjälp företagen kan behålla sina anställda. Vi är ohjälpligt sent ute om information om stöden ges först när restriktionerna redan är i kraft och permitteringarna påbörjade”, konstaterar Rönni-Sällinen.
Hittills har statsmakten riktat kostnadsstöd till företagen i nästan alla branscher som lidit av coronaåtgärderna, medan lönetagarna tyvärr fått nöja sig med utkomstskydd för arbetslösa. Nu är det enligt PAM:s styrelse dags att agera på ett annat sätt.
PAM föreslår ett lönestöd som betalas till företag. Med hjälp av stödet kan företagen betala ut löner åt sina anställda. I praktiken skulle de företag som ansöker om stöd meddela sina lönekostnader för nedstängningsperioden på förhand och de faktiska lönekostnaderna skulle kontrolleras i efterhand.
Nya lösningar måste hittas också på grund av att systemet med arbetslöshetskassor och det övriga socialskyddet i Finland inte är uppbyggt för att plötsligt ta emot sådana mängder permitterade som begränsningarna i rörelsefriheten kan medföra. För ett år sedan blev det svår överbelastning vid såväl arbetslöshetskassorna som FPA i fråga om handläggningen av ansökningarna och utbetalningarna.
”Det vore förnuftigt att utnyttja befintliga strukturer, till exempel det att företagen hela tiden kan betala lön åt sina anställda”, konstaterar Rönni-Sällinen.
Regeringen har också för avsikt att fortsätta med restaurangbranschens restriktioner. De försämrar ytterligare de restauranganställdas situation som redan är svår.
”En del av arbetstagarna är redan permitterade eller kommer att bli det på grund av olika restriktioner. För deras del vore minimikravet att slopa karensdagarna i utkomstskyddet för arbetslösa. Dessutom borde man betala förhöjd dagpenning åt dem som permitteras på grund av coronarestriktionerna. Båda sakerna har vi föreslagit redan ett antal gånger”, säger Rönni-Sällinen.
Hon är rädd för att begränsningarna i rörelsefriheten kommer att föra med sig långvariga effekter också i branschstrukturerna.
”Restriktionerna skulle gälla små specialaffärer, men inte hypermarketar eller aktörer inom näthandeln dit försäljningen annars också har flyttats under pandemin. Slutresultatet kan vara att till exempel den finländska specialiserade kläd- och skohandeln inte klarar sig ur situationen”, konstaterar Rönni-Sällinen.