Vitsordet 8 för arbetarskyddet under coronatiden

PAMs arbetsmiljöexpert Erika Kähärä har intensivt följt med situationen i servicebranscherna under det gångna året. Enligt henne har arbetarskyddsärendena skötts väl på en allmän nivå, även om många slags arbetsgivare ingår i spektret. För arbetarskyddet under coronatiden skulle Kähärä ge vitsordet åtta. 

”Arbetsgivarna vidtog snabbt skyddsåtgärder genast våren 2020, då coronan kom. I butikerna och vid kundbetjäningsdisken på många arbetsplatser installerades raskt plexiglas”, minns hon.

Diskussionen om användningen av munskydd orsakade problemsituationer på många arbetsplatser, och även PAM kontaktades i frågan. Många funderade på om anställda får använda munskydd och vem som ska betala dem. 

”Arbetsgivarna litade blint på Institutet för hälsa och välfärds (THL) anvisningar och de följdes länge under coronaåret.”  

Enligt Kähärä har riskbedömningar dock inte gjorts tillräckligt ofta och i tillräcklig omfattning på arbetsplatserna då coronakrisen har fortsatt. Bedömningarna har inte heller alltid omfattat alla arbetsuppgifter. 

”Då man talar rätt och slätt om skyddet för de anställda så måste utgångsläget vara den egna arbetsplatsen och riskbedömningen ska göras utifrån detta. Faktum är att THL:s anvisningar är till för den stora allmänheten medan Arbetshälsoinstitutet ger rekommendationer för att skydda arbetstagarna. Myndigheterna kan inte göra allt utan arbetsplatsen måste själv bedöma riskerna utifrån den egna arbetsplatsen och verksamheten”, betonar hon.

På samma arbetsplats kan det finnas mycket olika arbetsbeskrivningar. Till exempel är en stor del av de anställda inom handeln bakom plexiglas. Enligt Kähärä har man dock på många arbetsplatser glömt de övriga arbetsuppgifterna där det förekommer kundkontakter på andra ställen än i kassan.
 

Enligt arbetarskyddslagen ska man göra en riskbedömning alltid då förhållandena ändras. Nu har vi snart i ett år arbetat i mycket olika anpassade situationer och dessutom med ny skyddsutrustning.  

”Orsakar den kontinuerliga användningen av munskydd till exempel ytterligare fysisk belastning”, frågar hon. 

I och med coronan har man enligt Kähärä märkt en klar förändring också i kundernas beteende. Osakligheter regnar särskilt över de anställda inom handeln. Kunderna har fått allt kortare stubin och morrar åt varandra. Försäljarna har till och med tvingats gå emellan kunderna. 

”Krisen har gjort att folk är på sämre humör och mer frustrerade och det ger man utlopp för i de få mänskliga kontakter man har.” 

Enligt Kähärä ökar den ständiga underbemanningen, som syns i hela servicebranschen just nu, också kundernas irritation.

”Varje gång en anställd försätts i karantän är det bort från arbetskraften och de andra tvingas kompensera”, säger hon. 

Oenighet på arbetsplatserna om det rätta sättet att skydda sig 

Den anställda kan inte ensam fatta beslut om skyddsåtgärder utan arbetsgivaren ansvarar för dem.

”Den närmaste förmannen är alltid den som ansvarar för arbetarskyddet på arbetsplatsen. Man kan också vända sig till arbetshälsovården om ångesten eller den psykiska stressen börjar bli för stor”, påminner Kähärä. 

Enligt PAM har hälsoeffekterna av skyddsutrustningen inte bedömts tillräckligt på arbetsplatserna. 

PAM fick många meddelanden från arbetstagarsidan under 2020. Då det kom en rekommendation om användning av munskydd klagade de anställda på att de inte alls har tillgång till skydd eller att de inte får tillräckligt av dem. Engångsmunskydd måste bytas tillräckligt ofta. Det har också kommit meddelanden om att en anställd önskar ett visir, men att arbetsgivaren inte går med på det. 

Munskydd påverkar andningen och plexiglaset blockerar ljud 

”Om den anställda upplever att det är mycket stressande att använda munskydd, så är visiret ett bra alternativ. Även om visiren är dyrare, blir de i det långa loppet inte dyrare för de går att rengöra. Det som användaren tycker är behagligare att använda och som stressar mindre, det lönar det sig att tänka på”, betonar hon.

Alltid då en ny skyddsåtgärd tas i bruk föreligger fara för att själva skyddsredskapet hämtar med sig mer stressfaktorer. Om du utför fysiskt krävande jobb påverkar munskyddet andningen. Plexiglasen vid kundbetjäningsdisken kan å sin sida blockera ljud. 

”Då försäljaren och kunden bär på munskydd eller visir, måste man höja volymen för att höra varandra. Ljudnivån höjs som helhet märkbart jämfört med normala förhållanden, vilket är problematiskt. Därför borde bakgrundsmusiken eller -bruset också minskas”, säger hon. 

Äkta oro och ångest 

På många arbetsplatser har de anställda arbetat under ständig stress och börjar befinna sig på gränsen till vad de orkar med. 

”Jag är mycket oroad över effekterna på lång sikt. Ganska många har varit under press och i ett tillstånd av ångest länge. Jag hoppas att man på arbetsplatserna håller öronen på skaft och tar reda på vilka som skulle vara i behov av hjälp. Vi har inte råd att ytterligare öka antalet människor som är borta från jobbet av psykiska orsaker.” 

Arbetstagarna har också varit oroliga för att de ska ta smittan med sig hem till sina närstående. De som hör till en riskgrupp har fått ett läkarutlåtande och enligt Kähärä har man hos de stora arbetsgivarna ganska väl lyckats omorganisera arbetet. 

Coronan gjorde städarens arbete synligare 

PAMs avtalsexpert Jarkko Viitanen har följt med coronasituationen inom fastighetsservicebranschen. Enligt Viitanen har arbetsgivarna i regel beaktat arbetarskyddsärendena väl. För arbetarskyddet under coronatiden skulle han ge vitsordet åtta.
Det har kommit positiva meddelanden från de anställda i branschen.

”De har fått munskydd separat för arbetsresor, för att förebygga smittrisk under arbetsresan”, berättar han. 

Han påminner om att de anställda i fastighetsservicebranschen nästan alltid arbetar på andras arbetsplatser, då de ofta tilldelas munskydd på plats, men till exempel trappstädningar görs med masker som fås av den egna arbetsgivaren.

”Det har förekommit väldigt lite smittor och sjukdomsfall inom branschen, trots att även det här gänget hör till dem som stått vid frontlinjen under hela coronatiden. Detta visar att åtminstone i de större företagen har arbetsgivarna i huvudsak tagit ansvar då det gäller att skydda sina anställda och därmed också sett till att arbetskraften bevarats”, säger han.

I små företag kan situationen vara en annan, men det har Viitanen inga uppgifter om, eftersom deras anställda mer sällan är medlemmar i förbundet och det finns få förtroendepersoner. Vanligtvis är inte heller de små arbetsgivarna organiserade på samma sätt som de största företagen.
 

Precis som Erika Kähärä lyfter Viitanen fram att man borde göra riskbedömningar tillräckligt ofta på arbetsplatserna. I och med coronan har detta blivit allt viktigare. 

”Om den anställda är i stor fara att bli smittad på arbetet så har hen också rätt att vägra utföra det farliga arbetet. Den anställda har rätt att få tillräckliga skyddsredskap och -utrustning. Om situationen inte löser sig, och särskilt om det är fråga om en arbetsplats som inte organiserat sig, kan man kontakta Regionförvaltningsverket”, berättar han. 

Pandemin ställde högre krav på städarbetet 

Städning är en redskapsgren och på varje ställe måste man använda egna mikrofiberdukar eller tvättartiklar. 

”Först och främst måste man ha tillräckligt med städartiklar och -utrustning. Städredskapens användningsgånger borde vara korta och tillbehören måste snabbt fås i tvätten”, nämner Viitanen.

Arbetseffektiviteten har enligt Viitanen blivit lidande under coronatiden.

”Med imma på glasögonen eller extra skyddsutrustning kommer arbetseffektiviteten inte att vara 100 procent och arbetet går inte raskt”, tillägger han.

Coronan satte fart på löneförhandlingarna i branschen

I och med coronan blev rengöringen av ytorna och desinficeringen av allmänna utrymmen högsta prioritet. Pandemin har gjort städarnas arbete synligare och uppskattningen av städpersonalen har ökat.

Inom branschen finns det arbetsplatser där man lokalt har förhandlat fram ändringar i lönesystemet under coronatiden. Motiveringen är att arbetet blir mer krävande och då borde lönerna också stiga. 

”Lönen i branschen baserar sig på hur krävande arbetet är och under pandemin har detta i vissa fall ändrat så pass mycket att man måste göra en ny bedömning och därmed finns det också en grund för att höja löneklassen”, konstaterar Viitanen.