Temperatur i arbetet

Effekten av temperaturen på arbetsplatsen måste bedömas

Arbetsgivarens ansvar för anställdas hälsa sträcker sig också till temperaturen på arbetsplatsen. Problem orsakade av värme, kyla eller drag måste beaktas och registreras i handlingsplanen för arbetshälsa och -säkerhet.

Också åtgärder för att förbättra temperaturförhållandena på arbetsplatsen måste inkluderas i dessa handlingsplaner som upprättas årligen. 

Även företagshälsovården bör bedöma temperaturförhållanden och deras inverkan på hälsan 
•    i en arbetsplatsundersökning utförd av företagshälsovården
•    i en läkarundersökning inför anställning 
•    på arbetsplatser där temperaturer belastar hälsan bör detta också beaktas vid läkarundersökningar inför anställning då arbetstagarens lämplighet för arbete bedöms
•    andra regelbundna hälsoundersökningar av företagshälsovården.
Företagshälsovården ger också rekommendationer angående pauser, skyddskläder och förebyggande av skador.
 

Gränsvärden och rekommendationer för temperaturförhållanden 

Temperaturförhållanden måste vara sådana att de håller människans kroppsvärme och värmekomforten i balans. Förutom temperaturen består värmeförhållandena av t.ex. luftfuktighet, luftrörelse (drag) och värmestrålning. Andra påverkande faktorer inkluderar arbetets karaktär, belastning, utförande och klädsel.

Riktlinjer har utarbetats för temperaturer och luftrörelse enligt arbetets belastning:
lätt stillasittande arbete     21-25 ° C     t.ex. kassaarbete, kontorsarbete
lätt arbete         19-23 ° C     t.ex. påfyllning av hyllor, insamling av varor
medeltungt arbete     17-21 ° C     t.ex. lagerarbete, säljarbete
tungt arbete         12-17 ° C     t.ex. manuell lyftning av tunga föremål

Rekommenderad relativ luftfuktighet är 30-70 %.
 

Arbete i mycket varma förhållanden 

På sommaren lider de flesta arbetare inom servicebranschen av mycket varma förhållanden. Bristen på eller ineffektiviteten av luftkonditionering är vanligt i butiker, kontor och lager. I restaurangkök och storkök är värme ett problem året runt då temperaturen kan stiga över 40 ° C.

Att arbeta vid höga temperaturer belastar kroppen. Hjärtat slår snabbare och man blir ansträngd. De vanligaste symtomen är trötthet, huvudvärk och illamående.

Medarbetaren kan själv minska påfrestningen genom att välja lätta och lösa kläder som är lämpliga för jobbet. Det är viktigt att bibehålla kroppens vätske- och saltbalans. Om vätskeunderskottet inte kompenseras kommer temperaturen på de inre organen att stiga och kroppen torkar, vilket belastar blodcirkulationen. Utan skyddsåtgärder kan allt detta leda till värmekramper, svimning och till och med värmeslag. Värme sänker också den mentala prestationsförmågan och ökar benägenheten för olyckor.
 

Åtgärder i extremt varma förhållanden 
Det är arbetsgivarens ansvar att se till att temperaturen på arbetsplatsen förblir under 28 ° C då utetemperaturen är över 25 ° C.

Till exempel kan en fläkt ge tillfällig hjälp om temperaturen stiger bara tillfälligt under några varma dagar. Om temperaturen stiger under en längre tid, måste mer hållbara lösningar eftersträvas. Mekanisk ventilation där kall luft blåses in i arbetsutrymmet är den mest effektiva metoden. Korrekt isolering av värmekällor sänker också temperaturen avsevärt.
 
On en fläkt används, måste den placeras så att den inte orsakar drag och tillhörande olägenheter. 

Pauser i arbete 

Om temperaturen på arbetsplatsen trots åtgärder överstiger 28 ° C, måste antalet pauser ökas.

• Det rekommenderas att hålla pauser i 10 - 15 minuter per varje timme.
• Om temperaturen är under 33 ° C, utförs arbete i 50 minuter varefter pausen är 10 minuter.
• Om temperaturen är över 33 ° C, utförs arbete i 45 minuter varefter pausen är 15 minuter.
• Om temperaturen stiger över 33 ° C vid tungt fysiskt arbete, bör särskilda skyddsåtgärder vidtas. Dessa inkluderar utredning av anställdas risk för värmesjukdomar, användning av speciell skyddsutrustning och tillräckliga pauser vid monotont arbete. Naturligtvis är olika tekniska lösningar för ventilation och isolering av värmekällor jätteviktiga.  

Arbete i kalla förhållanden 

Inom servicebranscherna utförs många arbetsuppgifter i kalla förhållanden både utomhus och inomhus.

Utomhusarbete görs i lager, inom fastighetsunderhåll och i skidcentra. Inomhus omfattar kylarbete t.ex. fyllning av frysdiskar, arbete i mjölkrum och i fryslager samt hantering av kött.

Detta innebär att arbetaren måste flytta sig från varma till kalla förhållanden, vilket är särskilt påfrestande för kroppen.

Kylans skadliga effekter börjar oftast uppstå vid temperaturer under 10 ° C. Vi vet att kylan försämrar andningen, cirkulationen och stöd- och rörelseorganens hälsa samtidigt som den ökar arbetets belastning. Mild och måttlig kylning kan försämra händernas funktion, kraftigare kylning försämrar all funktionsförmåga. Många år med arbete i kalla förhållanden bidrar till fler led- och muskelproblem än liknande arbete i varmare förhållanden.

Drag är vanligtvis ett problem ”i arbete vid dörröppningar” vid kassor och kiosker, liksom i många lager och kontorsarbete. Arbetsgivaren måste ge lämpliga extra kläder för dessa jobb som är lätta att ta av och klä på. 

Kläder är ofta det enda individuella skyddsmedlet. Dessutom kan det vara möjligt att värmeisolera de kalla kontaktytorna på verktyg och maskiner. Drag kan motverkas med olika skärmar eller genom att värma arbetsplatsen med värmeblåsare. Med uppvärmningsutrustning är det viktigt att fästa uppmärksamheten vid brandsäkerhet.

Kylan kan också kontrolleras genom att förkorta exponeringstiden, dvs. genom att pausa arbetet, till exempel 50 minuter arbete i kalla förhållanden och 10 minuter annat arbete. Med olika arbetsarrangemang kan man förkorta arbetstiden i kalla förhållanden. Väntetider bör tillbringas i varma utrymmen, och det bör finnas ett torkrum för fuktiga arbetskläder. 

Bestämmelser om arbete i kalla förhållanden i kollektivavtal
I PAM:s kollektivavtal finns inte bestämmelser om extrem värme på arbetsplatsen, men arbete i kalla förhållanden är något som betraktas som lönetillägg i flera kollektivavtal. Se mer här.