PAM lät utreda medlemmars erfarenheter av att kombinera arbete och övrigt liv – Föräldrarnas arbetstider påverkar negativt också barnens liv
Regelbundet dagarbete är bästa arbetstidsformen för att kombinera arbete och övrigt liv enligt serviceanställda. Enligt en färsk studie kan oregelbundet arbete sätta stopp för regelbundna hobbyer bland både föräldrar och deras barn.
”I offentligheten pratas det ofta och nonchalant om ett 24/7-samhälle. Erfarenheterna bland anställda med sådana arbetstider visar upp en annan sida av myntet. Många anställda värdesätter därför regelbundet dagarbete”, kommenterar Antti Veirto, forskningschef på Servicefacket PAM, färska studien.
PAM beställde studien av att kombinera arbete och övrigt liv från Repo Work Oy. Den genomfördes som en enkät bland PAM-medlemmar och temaintervjuer i början av året före coronavirusepidemin.
”Helt förståeligt spelar arbetstiden en stor roll då arbete och övrigt liv ska kombineras. Det var dock överraskande i vilken grad oregelbundna arbetstider gör det svårare att kombinera dessa. Många upplever att de inte kan planera livet på längre sikt än ett par veckor”, noterar arbetslivsexpert Jenni Talvitie som var med om att genomföra studien.
I enkäten upplevde 62 % av dem med regelbundna vardagsmorgonskift att de kan använda sin tid åtminstone rätt så bra för meningsfulla ting. Endast 37 % av dem med varierande vardagsskift var av samma åsikt.
Enligt deltagarna erbjuder regelbundet dagarbete bästa möjligheten att kombinera arbete och familj, ha hobbyer och upprätthålla mänskliga relationer.
Arbetstiden påverkar också hur anställda känner sig på fritiden. Exempelvis placeringen av lediga dagar påverkar hur du återhämtar dig och sover. Med regelbundet vardagsarbete har du två lediga dagar efter varandra varje veckoslut men med varierande arbetstid kommer ledigheterna inte nödvändigtvis efter varandra.
Barnen ger med sig
Av PAM-medlemmarna är 76 % kvinnor och över hälften av serviceanställda är under 35 år.
”Så här inför mors dag är det bra att lägga märke till att när vi diskuterar möjligheten för serviceanställda att kombinera arbete och övrigt liv handlar det ofta om möjligheten för mammor”, säger Antti Veirto.
Enligt studien kräver oregelbundet arbete inte endast att utföraren av arbetet ska vara flexibel enligt kraven i arbetet utan hela familjen måste ge med sig. Vissa intervjuade beklagar att det inte uppstår en regelbunden rytm för barnen och att arbetstiderna innebär att de inte kan ha regelbundna hobbyer.
”Särskilt i samband med hobbyer hamnar barn i en ojämlik ställning. Detta är en förbluffande observation av hur många ting föräldrars arbetstider kan påverka”, noterar Jenni Talvitie.
Många deltagare berättar att deras make spelar en central roll i att göra det möjligt att kombinera arbete och familj. Och vice versa:
”Enligt studien är en extremt belastande kombination att du är ensamförsörjare och har oregelbundna arbetstider”, berättar Antti Veirto.
Av samhället önskar sig föräldrar särskilt bättre tjänster för lågstadieelever med korta skoldagar, i själva verket endast lite klubbverksamhet och långa lov.
Möjlighet att påverka
Enligt anställda är det viktigt att de själva kan påverka sina arbetstider och skift. Nu anser många att de får veta om skift alldeles för sent.
Nästan hälften (42 %) upplever att deras möjligheter att påverka sina skift och arbetstider är dåliga eller rätt så dåliga.
Studien kastar nytt ljus över tidigare antaganden om olika arbetstidsformer.
”Uthyrda arbetstagare upplever sig kunna kombinera arbete och övrigt liv bättre än andra. Vi är inte vana att tänka så. Det avgörande verkar vara att de kan bättre påverka sina arbetstider”, ställer Antti Veirto fast.
”Då det handlar om att kombinera arbete och övrigt liv kunde det rekommenderas att servicebranscherna ska förbättra anställdas möjligheter att påverka sina skift, till exempel med en arbetstidsmodell baserad på arbetstidsautonomi eller andra modeller som utgår från anställda. Detta påverkade klart välbefinnandet bland dem med oregelbundna arbetstider”, säger Jenni Talvitie.
Webbenkäten genomfördes i december 2019. Den sändes till dryga 43 000 PAM-medlemmar inom handel, turism- och restaurangtjänster och säkerhetsbranschen. Enkäten besvarades av 1 954 personer – därmed var svarsprocenten 5. I februari fördes ytterligare fem diskussioner med fokusgrupper med totalt 32 deltagare från Birkaland, Norra Finland, Nyland och Egentliga Finland.
Av deltagarna var 78,9 % kvinnor och 20,4 % män. Några få (0,7 %) valde ”annat eller vill inte berätta”. Enkäten sändes inte till student- eller pensionärsmedlemmar.