PAM:s målprogram: Hur kan alla erbjudas lika möjligheter att utveckla sina färdigheter och kunskaper?

Kraven på anställda ökar kontinuerligt då arbetslivet omvälvs. Arbetsbeskrivningar blir oklarare, arbetsuppgifter försvinner, nya skapas inom skilda branscher och ”arbetet” omdefinieras. Kompetensutveckling är en livslång process som förutsätter resurser också i arbetslivet.

För tillfället har alla inte lika möjligheter att utveckla sin kompetens då utbildningsnivån går starkt i arv efter familjens socioekonomiska bakgrund. Tjänstemän har dessutom haft klart bättre möjligheter att utveckla sin kompetens till exempel via personalutbildning. En möjlighet till kompetensutveckling innebär rättigheter, allokering av resurser, utbud och regelbunden kartläggning av utvecklingsbehov.

”Arbetsgivare ska axla ett större ansvar för att upprätthålla och utveckla kompetensen hos arbetstagare och inse att en utveckling av kompetensen hos personalen är en nödvändig investering i framtiden”, ställer målprogrammet fast.

Utbildning och basfärdigheter skapar en grund för kontinuerlig kompetensutveckling och livslångt lärande. Enligt studier lider hundratusentals finländare i arbetsför ålder av dåliga basfärdigheter (läs- och skrivkunnighet, matematiska och IKT-färdigheter). Utan baskunskaper kan du inte utveckla längre gående färdigheter du behöver då arbetslivet förändras.

Vi behöver också medborgar- och arbetslivskunskaper för att aktivt kunna delta i demokrati. Då upplever människor att de kan påverka samhället. Detta tar sig uttryck bland annat i högre valdeltagande bland anställda och medborgaraktivitet i fackföreningsrörelsen.

”Deltar anställda inte i demokratiska processer fylls detta tomrum nog av någon annan. Vi ger frivilligt upp våra påverkansmöjligheter. Det ska fästas mer uppmärksamhet vid medborgarkunskaper i yrkesutbildningen för unga. Det var en satsning på ett jämlikare samhälle”, säger Mikko Laakkonen, utbildningspolitisk expert på PAM.

Läs PAM-målprogrammet för 2020–2024.