Förlikning

Ibland hamnar man under avtalsförhandlingarna in i en situation, där man inte kan förhandla fram ett avtal mellan arbetstagarnas fackförbund och arbetsgivarförbundet. I en förlikning strävar man till att lösa situationen. Vanligen är det riksförlikningsmannen som fungerar som medlare.

Hen kan anvisa medlingsuppgiften även åt en medlare eller en förlikningsnämnd som sköter uppdraget på deltid.
För det mesta uppstår en förlikningssituation då arbetstagarnas fackförbund och arbetsgivarförbundet avtalar om ett arbetskollektivavtal.

Parternas måslättningar kan vara långt ifrån varandra, någondera parten avbryter förhandlingarna eller ger en strejkvarsel.
En föhandlingsomgång inleds oftast då förlikningsmannen har fått ett meddelande om strejk/lockout. Förlikningsmannens uppgift är att hitta en lösning i tvisten. Förlikningsmannen samlar förhandlingsparterna runt samma bord.

Om stridsåtgärden förorsakar oskäligt besvär eller om den hänför sig till livsviktig samhällelig verksamhet, kan riksförlikningsmannen anföra att stridsåtgärden skjuts fram med 14 dygn. Arbets- och näringsministeriet besluter om detta. 

Det är obligatoriskt att delta i förlikningen och medlaren anger tempot för förlikningen. Förlikningsmannen fungerar som ordförande och styr på vilket sätt och i vilken ordning punkterna i konflikten behandlas.
Medlarens målsättning är att leda parterna till en försoning utgående ifrån deras egna förslag och bud. Förlikningsmannen strävar att ge åt parterna ett förlikningsförslag, vilket dessa bör endera förkasta eller acceptera.

Stundom konstaterar förlikningsmannen att parternas synpunkter är såpass avvikande och att hen inte kan göra ett förlikningsförslag. I så fall återupptar man oftast förlikningen exempelvis efter att strejken eller lockouten pågått en tid.
Situationen är den samma om någondera eller båda parterna förkastar förlikningsförslaget.