Lön

Lönen är en ersättning från arbetsgivaren till arbetstagaren för det utförda arbetet.

Hur fastställs lönen?
Löner och inkomster i statistiken
Fick du rätt lön?
Så tolkar du lönekvittot

Hur fastställs lönen?

Arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om villkoren för arbetet i samband med att anställningsavtalet ingås. Det bör göras skriftligen.

I Finland finns det ingen lag som reglerar lönens storlek. Minimilönerna inom olika branscher avtalas i kollektivavtalen mellan arbetstagarförbundet (exempelvis PAM) och arbetsgivarförbundet. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan inte avtala om en lägre lön än de minimilöner som anges i kollektivavtalet. Man kan dock alltid avtala om en högre lön.

Lönen kan delas in i grundlön och olika lönetillägg. Grundlönen kan betalas i form av månads-, tim- eller ackordslön. Tilläggen kan bestå av exempelvis kvällsarbete, arbete på helgdagar eller övertidsarbete. Tilläggen varierar mellan olika branscher. Kontrollera alltid vilken lön du ska ha i kollektivavtalet för din bransch.

Du kan även se minimilönen inom handeln samt hotell- och restaurangbranschen här.

Löner och inkomster i statistiken

Man gör skillnad mellan lön och inkomst i statistiken. Vad är skillnaden? Det förklarar PAMs ekonom Antti Koskela i videon nedan.

Lönen betyder bara grundlönen. När man talar om inkomst tillkommer miljötillägg, arbetstidstillägg och provisionstillägg, men inte övertidsarbete. Inkomsten blir ofta högre än grundlönen.

I talspråk betyder ofta lön och inkomster samma sak, men i verkligheten är det en skillnad. Det är viktigt att veta när man jämför inkomster utifrån olika statistiska uppgifter.

Fick du rätt lön?

Ibland får man inte den lön man ska få utbetald och därför bör man kontrollera lönen och arbetstiden. Be om att få alla diskussioner om lönen skriftligen. Det gör det enklare att bevisa vad som har sagts.

1. För en arbetslogg.
Skriv ner de arbetstimmar du utför i exempelvis en papperskalender. Den kan du vid behov använda som bevis även efter flera år.

2. Kontrollera alltid din lönespecifikation.
Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren en löneberäkning (lönespecifikation, lönebesked) i samband med löneutbetalningen. Kontrollera den och jämför med din arbetslogg. Stämmer det med antalet arbetade timmar? Har du även fått alla tillägg? Spara lönespecifikationen.

3. Be arbetsgivaren om en rättelse.
Om du inte har fått lön eller upptäcker fel eller brister ska du omedelbart kontakta arbetsgivaren och försöka reda ut det. Ofta handlar det om ett mänskligt misstag som det bara behövs ett påpekande för att rätta till.

4. Sök hjälp vid behov
Om du är osäker på din sak bör du höra dig för med förtroendemannen på din arbetsplats. Om det inte finns någon förtroendeman på din arbetsplats kontaktar du förbundet.

Om ärendet inte blir löst efter att du själv har påpekat det får du hjälp av förtroendemannen eller förbundet med att ta ärendet vidare. Håll kontakt.

I de mest långtgående fallen har arbetstagaren med hjälp av förtroendemannen eller förbundet fått åtskilliga tusen euro i lönefordringar, exempelvis obetalda tillägg, i efterhand.

Så tolkar du lönekvittot

Den anställde ska få en lönespecifikation, som även kallas lönebesked eller lönekvitto, vid varje utbetalning av lön. Det är en specifikation som visar vad den utbetalda inkomsten består av. Lönespecifikationen visar beloppet på den utbetalda lönen, eventuella tillägg, skatter och andra avgifter.

Lönespecifikationen kan se olika ut för olika arbetsgivare, men den bör innehålla samma information. Den kan vara på papper eller i elektroniskt format. Om du har svårt att förstå specifikationen du fått från arbetsgivaren, be gärna din chef om hjälp.

1.     Kontaktuppgifter 
Se till att dina personuppgifter och ditt bankkonto är korrekta. 

2.     Löneutbetalningsperiod
Löneutbetalningsperiod är den tidsperiod för vilken lönen betalas. 

3.     Lön
Grundlönen kan betalas som månads-, tim- eller ackordlön. Minimilönerna inom servicesektorerna är överenskomna i kollektivavtal som ingåtts mellan PAM och arbetsgivarförbund. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan inte i anställningsavtalet komma överens om lön som är lägre än dessa minimilöner. I stället kan man alltid komma överens om en bättre lön. Kolla in kollektivavtalet inom din bransch på adressen: https://www.pam.fi/sv/arbete/kollektivavtal.html 

4.      Arbetstidstillägg
Olika tillägg är en väsentlig del av lönen. De kan bestå av till exempel kvällsarbete, lördagsarbete, arbete utfört på söndagar eller helgdagar eller övertid. Tilläggen skiljer sig åt inom olika branscher. Även det varierar när perioden som berättigar till kvälls-, lördags- och nattarbetsersättning börjar. Kolla i kollektivavtalet för din bransch för att se vad man avtalat om tillägg och deras betalningsgrunder. 

5.     Övertid 
Den arbetade övertiden ska framgå av lönespecifikationen. Inom många branscher får man vanligtvis 50 % högre lön för arbete som överstiger i genomsnitt 37,5–40 timmar per vecka. Det finns olika bestämmelser om övertid i olika kollektivavtal. Kolla kollektivavtalet för din bransch för att se vad man avtalat om övertid och den ersättning som betalas för den. Merarbete och övertid ska alltid avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

6.     Skatter 
Lönespecifikationen visar uppgifterna på ditt eget skattekort. Samma skattekort används för både huvud- och bisyssla och skattekortet har endast en inkomstgräns för hela året. Om inkomsten har förändrats eller inkomstgränsen inte räcker till för inkomsterna, är det på sin plats att uppdatera skattekortet med aktuella inkomstuppgifter och beställa ett nytt skattekort som levereras till arbetsgivaren.

7.     Arbetspensionsavgift 
Lagstadgad arbetspensionsavgift uppbärs i proportion till den lön som betalas ut till anställda. Inom den privata och offentliga sektorn betalar arbetstagare och arbetsgivare arbetspensionsavgiften tillsammans. År 2022 är arbetspensionsutgiften enligt lagen om pension för arbetstagare inom den privata sektorn (ArPL), i genomsnitt 24,85 % av lönesumman som betalas till den anställde. Den anställdes andel av detta är 7,15 % för anställda under 53 år och över 63 år, och 8,65 % för anställda i åldern 53–62 år. Arbetsgivaravgiften är i genomsnitt 17,40 %. 

8.    Arbetslöshetsförsäkringsavgift   
Alla arbetsgivare och löntagare i åldern 18–64 år betalar den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringsavgiften. Arbetslöshetsförsäkringsavgifter används för att finansiera arbetslöshetsförmåner, det vill säga inkomstrelaterad dagpenning som betalas av arbetslöshetskassorna, samt grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd som betalas av FPA. År 2022 är löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift 1,50 % av lönen. 

9.     Facklig medlemsavgift 
Om du har ingått ett inkassoavtal med din arbetsgivare, dras PAM:s medlemsavgift på 1,5 % automatiskt från din lön. Inkassoavtalet gäller endast en arbetsgivare. Om du har flera arbetsgivare, bör du ingå ett inkassoavtal med varje arbetsgivare separat. Förbundets medlemsavgifter är fullt ut avdragsgilla i beskattningen. 

10.      Semesterlön, semesterpenning/semesterpremie och semesterersättning  
När du har årlig semester under löneperioden, ska semesterlönen framgå av lönespecifikationen. Arbetsgivaren ska också lämna en separat årlig semesterlöneberäkning som visar beloppet på semesterlönen eller -ersättningen och grunderna för hur den fastställs. 

I kollektivavtalet har det avtalats om semesterpennigen, och när den anställde tar ut semester är den 50 % av den årliga semesterlönen. I fråga om kortvariga anställningsförhållanden eller deltidsarbete för flera arbetsgivare är det inte alltid möjligt att ta ut semester under anställningsförhållandet, utan det betalas i så fall ut som semesterersättning. Vid anställningsförhållandets upphörande utbetalas även intjänad men ej uttagen semester som semesterersättning.